Nej de kan man inte kalla mej nu iaf, folk förstår verkligen inte de här med att bryta armen och gå på smärtstillande. Jag har ont 24/7, kan inte sova på nätterna men är ändå trött hela tiden på grund av de hemska tabletterna. Så förlåt för att ja inte kan köra bil, festa och hänga med just nu men ni kan väl förstå mej också? Och att lämna mej ensam och så är ju också hemskt vänligt, känner mej otroligt omtyckt. Så förlåt för att jag kanske inte är den mest muntra och roligaste personen att umgås med just nu men det är fan inte lätt.... Så nu har jag fått gnälla lite och tycka synd om mej själv.
Dock gjorde Bella mej munter idag, blir så glad av att träffa henne. Älskar min Busponny.

Tack för mej, nu ska jag sova (eller försöka).
/linnsanyouknow