Imorse när klockan ringde, okristligt tidigt dessutom kände jag att jag borde ligga kvar i sängen tills jag dör, tyyyp. Att man aldrig lär sig lyssna på magkänslan. För när jag står där på parkeringen till min praktik då går dörrjäveln inte att öppna. Nääähepp tänkte jag och testade nästa dörr men när inte den heller går att öppna börjar jag ana nånting som icke är särskilt bra. Precis ingen av dörrarna går att öppna, dom hade fryst fast på hela 10 minuter. Åkte ner till bilverkstan och sen mötte min käre far upp mej så jag fick ta hans bil, vågar inte sätta mej i den bilen en gång till. Frågan är vad jag har gjort för ont, finns inte en enda liten sak som är på min sida för tillfället. Kanske skulle lägga mig i skogen och låta snön bli min grav... pjueeee.

Fast nu ljög ja lite, hade hoppträning ikväll med scotland som gick riktigt bra så okej en bra sak på ööööh ett tag.