Veckorna går så fort att jag inte hänger med, nånstans! Känns som att allting bara flyter ihop och jobbigast av allt, ingenting är som det borde ha varit. Försöker göra allt för att hitta motivation, träningen går suuuuuper, happyface till de. Dagen har bestått av gooofika med min ännu mer gooooa kompis och sist men inte minst bambu med en annan saknad själ, ja efter slit med träning så får man frossa en dag :) Imorn ska jag göra nått som jag inte gjort på en herrans massa år, nyfikna antar jag? Annars vet jag inte vart alla läsare helt plötsligt dykt upp ifrån om det inte är av nyfikenhet, så varsågoda, snoka på, jag har inget att dölja :)

 

Är väl dags att berätta hur saker och ting verkligen ligger till med min pålle också då jag inte skrivit det på grund av ovisshet, förvirring och inte minst, det är en aning ledsamt. Senaste kollen var hon inte bättre, nånting. Gjorde ultraljud på knäna bak och hittade förändringar i båda meniskerna på insidan, ni som spelar fotboll förstår vad detta innebär (ingen bra dom alls). Ny behandling på henne och om två veckor ska vi tillbaka. Är det inte bättre får vi ta ett beslut om operation eller triangelmärkning, roliga alternativ? Även om de skulle operera finns det ingen säkerhet att det inte kommer tillbaka, så mitt huvud går på högvarv 24/7 av tusen olika anledningar för tillfället. Därför får jag helt enkelt be om ursäkt för att jag inte känner mej helt på topp och att jag kan ha mina dalar dessa dagar, jag kan inte rå för de och jag hoppas bara att så många som möjligt kan ha förståelse för detta. 

 

Mitt hjärtegull!

Lugna helgen tog sig in denna helg. Har fastnat i 50 nyanser av honom, precis som alla andra så efter min träningsrunda idag har jag vart i min egna lilla värld, jag har saknat min egna lilla värld, den enda tryggheten jag har för tillfället. Laddar i lilla världen för en jobbig måndag då det kommer bli en fruktansvärt tuff begravning. Känner att människor inte är min starka sida just nu så därför har min kära bok vart det bästa sällskapet för kvällen och ska nu krypa ner i badtunnan för att skåda en stjärnklar himmel, får inte glömma mössan så att inte håret fryser till is.

 

Finaste rottisen som gått på denna jord, saknad till tusen!

 

För ett år sedan vet jag att jag satt och bara tyckte att allt var väldigt overkligt, allt kändes som en mardröm när min älskade morfar gick bort. Såhär ett år senare har jag fortfarande svårt att förstå att jag aldrig mer kommer träffa den mest kloka människan som gått i ett par skor. Under det här året har jag funderat på saker jag vet att bara mina bästa morfar har svar på, det finns ingen annan som kan ge bättre svar. För ett år sedan kände jag mej väldigt tom och hade väldigt svårt att fokusera på vad jag skulle göra här näst. Jag har funderat på hur många gånger i livet man kommer till just den punkten, när något viktigt försvinner ifrån en från ingenstans och man känner sig som den mest ensamma människan i hela världen, även fast man vet att det inte är så men ändå känns det så i kroppen. 

Såhär ett år senare känns det overkligt igen, man vill bara ha tillbaka allt när allt var bra, mest av allt vill jag vara liten igen, inga bekymmer, inga känslor, det vara bara jag i min lilla bubbla. 

 

Tack kapten röd för den bästa låten någonsin.

 

 

 

Hur i hela friden kan man inte tycka om barn när man kan få sånna här moments tillsammans med dem?

 

 

 

 

Tack till alla fina människor som säger peppande saker och försöker få mej på bättre humör. Är ledsen att behöva säga att de just nu går in i ena örat och ut ur det andra, tyvärr. Har aldrig förr känt en sån här ensamhet och tomhet på samma gång och jag vill ha tillbaka allt som det en gång var, hjärtesorgen är den värsta.

En gammal favorit som har varit bortglömd 

 

Vi är fruktansvärt dåliga på att ta hand om varandra i den här världen. Livet kan kännas tufft och jobbigt men det finns alltid personer där som älskar er och vill er väl. Människor kan förändras men hjärtat sitter fortfarande på samma plats. Säg till dom ni älskar att den personen är speciell och att ni älskar just den personen, idag. För imorgon kan det vara för sent. Idag har en ängel tagit sin plats i himmelen som vi alla kommer sakna väldigt stort, en mycket speciell person som har varit en favorit sen barnsben. Enda sen liten har du alltid skojat med mej och tagit mej i hand med den där finurliga blicken i ögonen och sedan gett mej en bamsekram och det känns tungt att du inte längre finns bland oss men jag hoppas att du sitter där uppe och vakar över oss. Lars, vi saknar dej och ta hand om syster och morfar uppe bland molnen <3