Är så sjukt less på folk som aldrig ser vad man faktiskt gör för dom. När man alltid försöker ställa upp till 110 liksom och det är tacken man får, upptryckt i nyllet att man aldrig gör något för dom. Att man aldrig ställer upp. Det är konstigt med vissa att de ser inte de man gör men de man jävlar inte gör det får man höra i år och dar. Och gör man minsta lilla snedsteg då är man ju dödens. Att vissa bara har mage att försöka trycka till en efter allt man gör och står ut med! Ikväll va en sån kväll då jag bara kände att allt rann över mej, när man har häcken full med plugg och man får höra "det kan väl inte vara så jobbigt", de gör så ont i hela mej. Mina två största misstag under det senaste året är att flytta hem och att jag fuckade upp mitt huvud så sjukt totalt att jag förlorade något så bra. Har verkligen fått nog av att man i de flesta fall aldrig blir uppskattad för det man gör. Så ursäkta för ett sjukt rörigt inlägg men är så upprörd att jag bara kokar! 

Laddar för en goooe helg istället nu då, långt ifrån störande människor och en visit hos min älskade mormor som kommer väl till pass!